OVERLEGEN 2-2014 39 Beskrivelsen av tilstand og utvikling har mange fellestrekk med debatten som også har gått høyt i Norge. Dette er nærmest et speilbilde av Helsetjenesteaksjonens fremstilling. Reaksjonene har likevel kommet uavhengige av hverandre, og har også ulik form. I Norge har helsearbeidere på tvers av yrkeskategorier reist bust, i Sverige er dette et legeopprør. Som diskutert over er eierform og arbeidsgivermotpart ulik mellom landene, men symptomene er de samme. Mål og resultatstyring er et sentralt element i styreformene som gjerne kalles New public management. I Norge ble dette formalisert gjennom Regelverk for økonomistyring i staten i 2003. Direktorat for økonomiforvaltning (DFØ) er Finansdepartementets instrument for å sikre gjennomslag for styreformen i hele offentlig forvaltning, med underliggende selskap. I Sverige er dette ordnet på samme måte, med Ekonomistyrningsverket innunder finansdepartementet. Svenskene er underlagt den samme virksomhetsstyringen som vi har fått kjenne på kroppen, en topdown styring som er særlig uegnet i kunnskapsintensive bedrifter og virksomhet hvor den egentlige dynamikken foregår ute i tjenestene. • Vi är oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige idag! Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat. Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter. Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkes- etik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta . Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer. Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren. Rammeteksten er sakset fra «Läkaruppropets hjemmeside»
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy