OVERLEGEN 2-2015 10 Privat 13% Privatägd sjukvård har debatterats mycket under de senaste åren, men i praktiken har inga stora privatiseringar genomförts. Privata utförare stod för omkring 13 procent av den offentligt finansierade sjukvården år 2013. Tio år tidigare, år 2003, var andelen 9,6 procent. Det finns flera slags privatsjukhus i Sverige. Sophiahemmet i Stockholm och Carlanderska sjukhuset i Göteborg har funnits i många år och har i dag en verksamhet med såväl vårdavtal och försäkringspatienter som helprivata patienter. Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm är det enda egentliga akutsjukhuset i Sverige som har en privat ägare. Landstinget i Stockholm har upphandlat verksamheten sedan år 1999 och sjukhuset finansieras genom vårdavtal. Det finns också flera mindre verksamheter som drivs i privat regi med vårdavtal, exempelvis närsjukhus, enheter för geriatrik och rehabilitering samt ortopediska sjukhus. Ikke-kommersielle Det finns även en liten men aktiv non-profitsektor i Sverige. Den kristna stiftelsen Ersta diakoni är störst på området med Ersta sjukhus i Stockholm, som har avdelningar inom kirurgi, medicin, röntgen och psykiatri, och vårdavtal med landstinget. Bräcke diakoni driver vårdcentraler, äldreboenden och rehabcentra och är en av de organisationer som växer snabbast i den idéburna sektorn. Stockholms sjukhem är en fristående stiftelse med verksamhet inom bland annat geriatrik, palliativ vård och rehabilitering. Stoppes privatisering Under våren 2015 har oppositionen i Stockholms läns landsting hamnat på kollisionskurs med den nya regeringen, sedan socialministern aviserat att regeringen förbereder en stopplag mot framtida privatisering av akutsjukhus, samtidigt som landstinget planerar att privatisera ytterligare ett av sjukhusen i landstinget, Danderyds sjukhus. År 1975 infördes ett system där privatläkare inom olika specialiteter kunde ansluta sig till Försäkringskassan, vilket innebar att deras patienter kunde få subventionerad sjukvård. 1994 kom efterföljaren lagen om läkarvårdsersättning, LOL, även kallad nationella taxan. Under många år sedan dess har majoriteten av privatläkarna i Sverige varit så kallade «taxeläkare» med denna ersättning enligt LOL. Privata utförare har också kunnat sluta avtal med landstingen om att utföra sjukvård enligt lagen om offentlig upphandling, LOU. Vårdavtal har tecknats med både enskilda privatläkare och med större aktörer, exempelvis privatsjukhus. Landstingen har utnyttjat möjligheten att teckna vårdavtal med privata utförare för att korta köer inom den offentliga sjukvården, och för att öka tillgängligheten inom exempelvis gynekologi samt öron, näs- och halssjukvård. För ungefär tio år sedan började en ny ersättningsmodell, vårdvalet, att utvecklas. Grundtanken bakom vårdvalet var att en så kallad hälso- och sjukvårdspeng skulle följa medborgaren, som fritt skulle kunna välja vårdcentral. Det första vårdvalet infördes i Halland den 1 januari 2007, och Stockholm följde efter ett år senare. Den dåvarande alliansregeringen införde en ny lag om valfrihetssystem, LOV, den 1 januari 2009, som innebar att alla lands- ting och regioner i Sverige blev skyldiga att införa vårdval i primärvården. Det fanns ett politiskt motstånd från vänster- håll mot vårdvalet, och när den nya regeringen tillträdde efter valet 2014 var avskaffande av den tvingande lagen om vårdval med på agendan. Förslaget drogs dock tillbaka efter kritik från lagrådet och flera remissinstanser. Valgfrihet Några svenska landsting och regioner har utvidgat vårdvalsmodellerna till att även omfatta delar av den specialiserade öppenvården och viss slutenvård, exempelvis medicinsk rehabilitering och ortopedi. Utvecklingen har kommit längst i Stockholm, som i dag har vårdval inom öppen specialiserad vård på ett 30-tal områden, exempelvis allergologi, barnmedicin, gynekologi, hudsjukvård, neurologi, höft- och knäprotesoperationer samt öron, näs- och halssjukvård. Den tidigare alliansregeringen gjorde försök att stimulera framväxten av fler lokala vårdval inom specialiserad vård, men förutom i Stockholm är utbudet begränsat. Utvidgningen av vårdvalet har inneburit Privat ägd och driven sjukvård är en starkt politiserad fråga i Sverige. De största politiska skiljelinjerna finns i frågorna om vinster i välfärden, vårdvalets utveckling och privatiseringen av sjukhus. Långsam tillväxt av privat sjukvård i Sverige Av Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet ››
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy