Overlegen nr. 2 - 2015

OVERLEGEN 2-2015 11 att många privatläkare som tidigare fått ersättning enligt LOU eller LOL övergått till de nya vårdvalssystemen, men det finns även ett tillskott av nya entreprenörer inom primärvård och specialiserad öppenvård. Privat helseforsikring Antalet privata sjukvårdsförsäkringar ökar i Sverige och omfattar nu omkring 650 000 personer, cirka 12 procent av svenskarna. Försäkringarna betalas till största delen av arbetsgivarna och omfattar inte bara ledningen utan ofta hela arbetsgruppen. I dag kan försäkringspatienter undersökas, utredas och opereras/behandlas på privata sjukhus helt utan subventioner från det offentliga systemet. Under de senaste åren har en debatt om vinster i välfärden blossat upp, och frågan fick stor uppmärksamhet i valrörelsen 2014. Anledningen var uppgifter om stora vinstuttag och skatteplanering inom privat skola, vård och omsorg. Regeringen tillsatte i mars 2015 en utredning om ett lagförslag om begränsning av möjligheterna att ta ut vinster ur dessa verksamheter. Regeringens politik om generellt vinstförbud har mött stark kritik från både Läkarförbundet och privata vårdaktörer, eftersom vinsterna i välfärdsbolagen i flertalet sjukvårdsverksamheter ofta är små och en vinstbegränsning kan minska vårdentreprenörernas vilja att satsa på att utveckla sjukvården och öka tillgängligheten. Läkarförbundet och Sjukhusläkarna ser flera fördelar med en mångfald av vårdgivare i sjukvården. Patienterna får större valfrihet och tillgängligheten till sjukvård ökar. Det finns många exempel på nya kreativa lösningar i den privata vården som den offentliga vården kan dra nytta av. Även läkare får ökad valfrihet när det kommer till valet av arbetsgivare. Flera rapporter de senaste åren har visat att privata vårdgivare är effektiva, håller hög kvalitet och att de anställda trivs och inom primärvården ses större kostnadskontroll än i de offentligt drivna vårdcentralerna. Ett annat exempel är en benchmarking av akutsjukhusen i Stockholm, som visar att Capio S:t Göran är det sjukhus i Stockholm som hade bäst måluppfyllelse enligt kvalitetsparametrar och lägst personalomsättning för läkare, samtidigt som kostnaderna per DRG-poäng var något lägre jämfört med övriga akutsjukhus i Stockholm. Samtidigt finns också nackdelar som sammanhänger med ersättningssystem- ens utformning. Det har i vissa delar av landet blivit allt svårare att utbilda ST-läkare eftersom stora delar av öppenvården och operationsverksamheten utförs i privat regi. Även forskningen försvåras när verksamhet flyttas ut från akutsjukhusen. Dagens ersättningssystem har alltså inte lyckats lösa sjukvårdens behov av utbildning och forskning. Med flera utförare blir också sjukvården mer fragmentiserad och kraven ökar på bra och sammanhållna IT-system så att informationen lätt kan föras över mellan vårdgivare. •

RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy