OVERLEGEN 2-2017 40 Det är lärares, revisorers och socionomers erfarenhet av dokumentstyrning som studeras inte dokumenten i sig. Syftet med studien var tvådelat 1) att skapa kunskap om hur dokumentstyrning påverkar olika professioners arbetssätt och syn på autonomi och 2) att skapa en modell för hur dokumentstyrning påverkar utveckling och reproduktion av professionell kunskapsbas. En frågeställning i studien var hur professionernas kunskaps- och normsystem påverkas av den ökande dokumentstyrningen. Dokumentstyrningen är en del av den förvaltningspolitiska trend som benämns New Public Management, (NPM) och som infördes i offentliga sektorn i flera länder. Professionella möter transparenssträvande teknologier i form av reglering, redovisning och granskning (Sahlin-Andersson 2006) och därmed en styrning som utmanar professionellas handlingsfrihet och handlingsförmåga (autonomi) då styrningen istället för att bygga på tilltro är misstrobaserad (Montin, 2015). Styrning via reglering och redovisning sammanfattar vi med begreppet «dokumentstyrning». Dokumentstyrningen har två sidor: dels en direkt beteendestyrning genom standarder, checklistor, manualer etc. dels en indirekt styrning via krav på dokumentation av professionella verksamheter. Vetenskap och beprövad erfarenhet kan sammanfatta innebörden av begreppet professionell kunskap. Medan den teoretiska kunskapen är generell och oberoende av den som använder den, är den praktiska kunskapen kontextbunden och personlig (Polanyi, 1962; Grimen, 2008). Professionell kunskapen utvecklats i en särskild kontext och är bunden till denna kontext och till den person som bär den. Grimen argumenterar för att de flesta professioner har en heterogen kunskapssammansättning, dvs. att kunskapen är sammansatt av element från flera vetenskapsområden, och är teoretiskt fragmenterad. De olika kunskapselementen integreras genom praktiska synteser. Grimen (2008:74) har läkarprofessionen som exempel då han menar att både biologi och kommunikationsteori är nödvändiga i en läkares professionalism: «Det er metodkravene til diagnostikk, og icke patologien – sykdomslæren – somkrever at leger må kunne kommuniseremed pasientene». Utifrån Dreyfus och Dreyfus modell för utveckling från novis till expert (1986, 2005) kan tre väsentliga aspekter för en professionell utveckling identifieras: Kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete. Genom erfarenhet utvecklas en urskiljningsförmåga, ett kännarskap. Det handlar också om kunnande som en form av uppmärkFrihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? – Om dokumentstyrning av professioner ›› Av Docent Lena Agevall, Institutionen för samhällsstudier, Linnéuniversitetet Professor Karin Jonnergård, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet och Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet Filosofie doktor och universitetslektor Joakim Krantz, Institutionen för utbildningsvetenskap, Linnéuniversitetet Den rubricerade titeln är en bok som redovisar forskningsresultat om hur tre olika professioner upplevt den ökande dokumentstyrning de mött och hur den har påverkat deras arbete (Agevall, Jonnergård & Krantz 2017). Rapport
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy