Overlegen nr. 2 - 2017

OVERLEGEN 2-2017 41 samhet. Ainley & Luntely (2007) talar om attention-depended knowledge. Man lär sig prioritera och göra bedömningar utifrån detta kännarskap, ett känslomässigt engagemang utvecklas och man känner ett stort ansvar för konsekvenserna av sina val. I studien är vår tes att dessa aspekter bildar en kunskapstriad som utgör en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem. Dessutom om en av aspekterna påverkas/ förändras så påverkas också de andra. Några av resultaten i studien visar att professionernas kännarskap påverkas av vad vi benämner som en avkontextualisering. De professionella måste följa kontextfria regler och de uttrycker en frustration och oro för att tappa kunskap, bedömningskompetens och självständigt kritiskt tänkande. En annan aspekt av avkontextualisering är innebörden av kvalitetsbegreppet. De professionellas bedömning av vad som är kvalitet utmanas av utomstående aktörers kontextfria kvalitetskriterier som riskerar att inte fånga den praktiska kunskapen som ingår i expertens praktik ( jfr Benner, 1993). Kvalitet har kommit att handla om rätta procedurer och att producera de rätta dokumenten. Kännarskapet påverkas också av en fragmentering och förlust av helheter genom exempelvis att förutbestämda rubriker för dokumentationskrav gör att en utredning blir svår att överblicka. Dessutom omdirigeras de professionellas uppmärksamhet till vad som står i manualer och till sådant som är enkelt mätbart. Slutligen får de professionella en reducerad möjlighet att utnyttja sitt kännarskap. Dokumentstyrningen tar tid från deras kärnverksamhet, de upplever att de inte får tid till exempelvis relationsskapande som är en viktig del i deras professionalism. Vi ser också hur det känslomässiga engagemanget påverkas och hur det kan få konsekvenser för en professionell utveckling. Engagemang är väsentligt för uppmärksamheten, för att upptäcka exempelvis brister och för en yrkesetisk medvetenhet. Utan ett känslomässigt engagemang riskeras stagnation, tristess (boredom) och professionell tillbakagång ( jfr Dreyfus & Dreyfus, 2005). I vår studie är det tydligt att revisorer och lärare upplever att arbetet har blivit tråkigt. Särskilt lärarna upplever att en misstro riktas mot dem från olika håll. En annan risk är att den begränsade autonomin medför ett icke stimulerande merarbete ofta kombinerat med en i övrigt stor arbetsbörda. Gemensamt för professionerna är att relationerna och en kommunikativ skicklighet tycks vara en förutsättning för deras arbete. Men dokumentstyrningen kan påverka relationerna genom att skapa situationer kännetecknande av low trust. Ett exempel är den kontraktsliknande utformningen av lärares utvecklingsplaner och åtgärdsprogram med specificerade uppgifter för elever, föräldrar och lärare. En annan bild som framträder är att dokumentstyrningen påverkar de professionellas utvärdering av och ansvar för eget arbete. Förutom den spänning som uppstår mellan de professionellas syn på kvalitet och de externa kontextfria kvalitetskriterier ser vi tendenser till en spänning mellan professionellt ansvar och en ny form av redovisningsansvar. Det finns hos revisorerna och lärarna en tendens till friskrivning från ansvar, där dokumenten utgör en del i en beskyddarstrategi, det är viktigt att ha dokumenterat om det skulle «osa hett». Dokumentationen blir ett sätt att hålla «ryggen fri» mot extern kritik. Vi ser exempel på att de professionella få ägna sig mer åt att «göra på rätt sätt» än att «göra rätt saker». En ny form av redovisningsansvar utmanar ett proaktivt professionellt ansvar (Englund & Solbrekke, 2015; Biesta, 2011). Om ansvaret utvecklas i riktning mot att följa regler och manualer skulle det innebära en tillbakagång till de två lägsta stadier som Dreyfus & Dreyfus (2005) betecknar som novis och avancerad nybörjare. • Referanser: Agevall, L; Jonnergård, K & Krantz, J. 2017. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? - Om dokumentstyrning av professioner. Växjö: Linnéuniversitetet. Linnaeus University Press. Forum för professionsforskning, FPF. Ainley, J &Luntley, M 2007. The role of attention in in expert classroom practice. Journal of Mathematics Teacher Education 23. (1127-1138) Benner, P 1993. Från novis till expert – mästarskap och talang i omvårdnadsarbetet. Originalets titel ”From Novice to Expert. Excellence and Power in Clinical Nursing Practice”. Översättning: Thomas Grundberg, Sakgranskning och svensk bearbetning: Liselotte Rooke. Lund: Studentlitteratur. Biesta, G.J.J. 2011. God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber AB. Dreyfus, H. L & Dreyfus, S. E. 1986. Mind over Machine. The Power of Human Intuition and Expertise in the Era of the Computer. New York: The Free Press. Dreyfus, H. L & Dreyfus, S. E. 2005. Expertise in Real World Contexts. Organization Studies 26 (5). (777-792). Englund, T. & Solbrekke, T.D. 2015. Om innebörder i lärarprofessionalism. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 20 nr. 34 (168 – 194). Grimen, H. 2008. Profesjon og kunnskap. I Molander, Anders & Terum, Lars-Inge (red.) Profesjonsstudier. Oslo: Universitetsforlaget, (71-86). Montin, S. 2015. Från tilltrobaserad till misstrobaserad styrning. Relationen mellan stat och kommun och styrning av äldreomsorg. Nordisk Administrativ Tidskrift nr. 1/2015, 95 årgång. (58 – 75). Polanyi, M, 1962. Personal Knowledge. Towards a Post-Critical Philosophy. London: Routledge & Kegan Paul. Sahlin-Andersson, Kerstin 2006. Tranparensens former. I Levay, Charlotta & Waks, Caroline (red,) Strävan efter transparens. Stockholm: SNS Förlag. (19-50). http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=-4290&pid=diva2%3A1071021&c=1&searchType=SIMPLE&language=sv&query=frihet+under+ansvar+eller+ansvar+under+tillsyn&af=%5B%5D&aq=%5B%5B%5D%5D&aq2=%5B%5B%5D%5D&aqe=%5B%5D&noOfRows=50&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&sf=all

RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy