OVERLEGEN 3-2014 23 Artikelserien startade en livlig debatt, inte minst bland läkare. Många kände igen sig i Zarembas beskrivning av problemen i sjukvården: detaljstyrning, överadministration, byråkratisk kontroll, bristande respekt för läkarens professionella omdöme och så vidare. Men han pekade också ut en syndabock: NPM, New public management, en styrmodell som använts sedan 1980-talet men som nästan inga läkare kände till. Sedan följde händelserna slag i slag. I juni 2013 lade två unga läkare, Märit Halmin och Lollo Makdessi, ut ett upprop på internet som krävde en sjukvård som styrs utifrån patientens behov, och där läkarna får agera utifrån sin professionalitet. Läkaruppropet, som det heter, fick tretusen underskrifter bara de två första dygnen, och hade vid sommarens slut cirka tiotusen. Under sommaren och hösten avlöste seminarier och debatter varandra, och det var fler än läkarna som kände sig berörda. «Våra yrken har kidnappats av ekonomernas modeller», skrev ordförandena i Läkarförbundet, Polisförbundet och Lärarnas riksförbund i ett gemensamt debattinlägg. Och Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven markerade att han lyssnat på kritiken genom ett debattinlägg, där han kritiserade NPM och slog fast att «välfärdens proffs ska få vara proffs». På Medicinska riksstämman i december diskuterades NPM på en rad välbesökta seminarier, och Läkare- sällskapet kungjorde att man flyttat upp denna fråga till en av de viktigaste på agendan. I mars i år gick sällskapet till handling genom att lansera projektet «En värdefull vård» för att utveckla NPM-debatten; i arbetsgruppen ingår bland andra de två initiativtagarna till Läkaruppropet. Den 14 september i år höll Sverige val till både riksdag, kommuner och landsting. Många som varit aktiva i NPM-debatten hade trott att styrningen av sjukvården skulle bli en av de stora frågorna i valet. Så blev det inte. Överhuvudtaget spelade sjukvården en undanskymd roll i valdebatten, trots att opinionsundersökningar visar att det är en av de frågor som svenskarna tycker är viktigast. Detta kan ha flera orsaker. En är att sjukvården styrs av landstingen, inte av staten, medan valdebatten handlade mest om nationella frågor. En annan är att diskussionen om vårdens styrmekanismer är snårig, och svår att yxa till enkla valparoller ur. En valdebatt har dock sin egen logik. Den breda debatten om styrningen av sjukvården, inom och utanför läkarkåren, visar inga tecken på att stanna av. Som för att markera detta publicerade tidningen Göteborgs-Posten den 15 september, dagen efter valdagen, ett debattinlägg med rubriken «Patient- ernas behov sätts på undantag». Författare var tre medlemmar i Läkare- sällskapets arbetsgrupp «En värdefull vård», och i inlägget gick de till generalangrepp mot New public management. «När NPM träder in i hälso- och sjukvården är det inte bara det medicinska övervägandet som lider skada. Det är en yrkeskår, eller flera för den delen, som sakta förgörs», skriver de. Som ville de påminna den nyblivne regeringsbildaren Stefan Löfven om hans löfte att låta proffsen få vara proffs. Av Miki Agerberg Artikelserie startade svensk läkardebatt Det började på våren 2013 med en serie artiklar i Dagens Nyheter, Sveriges största morgontidning. Artiklarna var författade av journalisten Maciej Zaremba, känd för sin vassa penna och samhällskritiska inställning. Den här gången hade han granskat sjukvården. Foto: Kristoffer Riddersporre ››
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy