OVERLEGEN 3-2014 25 Ingemar Engström har varit drivande bakom flera välbesökta seminarier om NPM och styrning av sjukvården. Nu är han ordförande i arbetsgruppen för projektet «En värdefull vård», där man ska analysera dagens sjukvård och föreslå bättre alternativ. Det största problemet med NPM är att det leder till en avprofessionalisering, säger han: – Vi går från en tillitskultur till en kontrollkultur. Vi styrs inte längre av våra egna värden och ideal, utan av att springa på bollar som sparkas ut från politiken: Nu är akutbesöken det viktig- aste, och nu de kroniskt sjuka. Det blir väldigt ryckigt, och läkarkåren förväntas följa än den ena trenden och än den andra. Ingemar Engström vill avskaffa NPM, eller åtminstone stora delar av det. Men någon återgång till anslagsfinansiering vill han inte ha. Det gäller att hitta andra sätt att säkra kvaliteten, säger han: – Kvalitetsuppföljning är jätteviktigt. Men jag tycker de som ska definiera vad som ska följas upp är läkare tillsammans med patienter. I dag är det alldeles för mycket inhopp från politik och administration. Jag vill att professionerna ska få tillbaka ett större handlingsutrymme. • NPM, New public management, är en epok som nästan är över. Det anser ekonomen Hans Winberg, generalsekreterare i tankesmedjan Leading Health Care. Det märks på debatten det senaste året, säger han: – Trots att reaktionerna mot NPM är så starka, är det nästan ingen som vågar ta systemet i försvar. Alla förstår problemen med styrmetoderna. Men vi har otillräckliga kunskaper för att beskriva vart vi ska. Docent Anders Ivarsson Westerberg, föreståndare för Förvaltningsakademien, tror däremot inte att NPM är på väg ut. Inom forskningen har man visserligen börjat tala om «bortom NPM», men i hela den offentliga verksamheten är NPM etablerat, säger han: – På statlig nivå har man visserligen börjat backa lite och tona ner mätandet. Men i kommuner och landsting är det tvärtom. Där har man de senaste åren gått ett steg längre, vilket gör att NPMs negativa bieffekter blivit tydligare. Även statsvetaren Shirin Ahlbäck Öberg pekar på klyftan mellan forskning och praktik: – I den akademiska litteraturen är NPM sedan länge död, fastslår hon. Men de institutioner vi har omkring oss är uppbyggda på NPM. Ska man jobba med administration inom landstinget, till exempel, så blir man impregnerad med NPM-tänkande. Konkret visar sig detta bland annat i ett övermått av granskning, kontroll och krav på återrapportering, påpekar hon. Meningen var att säkerställa effektivitet i offentlig verksamhet. Men granskandet har växt så mycket att det istället leder till ineffektivitet. Granskningssystemet innebär ett totalt misstroende mot professionerna, som exempelvis läkare och lärare. Och det var inte oavsiktligt, säger hon: – Det fanns en tydlig kritik mot hur svårstyrda lärarna var, och hur svårstyrd vården var. I så måtto har man lyckats. Man har tämjt professionerna. Shirin Ahlbäck Öberg tror inte att NPM kan avskaffas helt. Men det går att nyansera, prioritera och backa från en hel del, anser hon. Går det att avskaffa NPM? För forskarna är NPM på väg ut, men i sjukvården används det mer än någonsin. Går det att avskaffa NPM, och vad finns det för alternativ? «Det värsta är avprofessionaliseringen» Svenska Läkaresällskapet har flyttat frågan om NPM högt upp på sin agenda och har startat ett projekt för att utveckla alternativ. Drivande i detta arbete är Ingemar Engström, barnpsykiater i Örebro och ordförande i delegationen för medicinsk etik.
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy