OVERLEGEN 4-2012 21 Regionale forskjeller: Pasientene betaler selv Prioriteringar i övrigt är en komplex fråga eftersom landsting och regioner har egen beskattningsrätt och självstyre. Landstingen har olika prioriteringar, olika diagnosindikatorer som berättigar till vård och diverse andra olika regler. Det kan gälla ålder för operationer, det kan gälla BMI-värden mm De viktigaste aktörerna i riktlinje- /normeringsarbetet är Specialitetsföreningarna, som i varierande utsträckning arbetar med behandlingsriktlinjer, SBU (Kunskaps- centrum för hälso- och sjukvården), som publicerar medicinska kunskapsöversikter och Socialstyrelsen, som publicerar nationella riktlinjer Beslut som de facto innebär prioriteringar fattas på nationell nivå av Tandvårds- och läkemedelsverket, TLV. TLV beslutar vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånen, dvs som ska omfattas av statliga subventioner. Under de senaste åren har mycket kritik riktats mot sjukvården för att nya läkemedel inte kommer till användning i Sverige, oftast av kostnadsskäl. Ett mycket omdiskuterat fall den senaste tiden rör hormonpreparatet Zytiga vid prostatacancer, som inte ingår i läkemedelsförmånen. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har onkolog- iska kliniken beslutat att själv bära de extra kostnaderna för Zytiga, men på Karolinska sjukhuset, några mil bort, får de patienter som vill ha preparatet betala hela kostnaden själv, 30 500 kronor per månad. Se http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/doende-pa-karolinskamaste-betala-for-medicinen Detta är satt under kritik i och med EU:s nya patientrörlighetsdirektiv. Kan en patient förvägras vård som andra patienter får i andra landsting? Landstingen kan säga nej, men patienten kan faktiskt åka till Tyskland eller Norge och låter sig behandlas. EU-rätten säger att Sverige måste betala om behandlingen skett enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. • Aktuelle lenker: Nationella riktlinjer: http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/nationellariktlinjer Uppföljning av vårdgarantien sker genom Öppna jämförelser, se http: //www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-11-1/Sidor/default.aspx Öppna jämförelser ger en bra bild av regionala/lokala skillnader inom sjukvården. Det finns ett nationellt Prioriteringscentrum, som har en kunskapsförmedlande och rådgivande roll, se http: //www.imh.liu.se/halso-och-sjukvardsanalys/prioriteringscentrum?l=sv Universitetet i Oslo Norges fremste lederutdanning for helsesektoren: Erfaringsbasert mastergrad i helseadministrasjon Søknadsfrist: 1. mars 2013 Spennende fagmiljø Ved avdelingen vil du møte de fremste forskerne innen helseledelse, helseadministrasjon og helseøkonomi i Norge. Våre forskere arbeider med aktuelle helsepolitiske spørsmål i nært samarbeid med helseforvaltningen og helsesektoren for øvrig. Inspirerende studentmiljø Studieperioden gir deg en unik mulighet til å møte andre framtidige ledere i helsetjenesten gjennom gruppeprosesser, samarbeid og ekskursjoner. Du blir del av et nettverk som møtes etter studiet gjennom årlige samlinger. 1 1/2 års studium, med muligheter for deltidsstudium Studiet starter i midten av august og krever fulltids deltakelse i høstsemesteret, samt en uke i januar og to dager i februar. I vårsemesteret skal det også tas to valgfrie ukeskurs. Tredjesemester er avsatt til arbeid med masteroppgaven. Andre og tredje semester kan tas over en lengre periode. Studiet er gratis med unntak av semesteravgiften. Opptak Det kreves utdanning fra minimum bachelornivå, samt minst tre års erfaring fra helsesektoren. Ved søknaden må du legge ved et motivasjonsbrev, hvor du begrunner hvorfor du vil ha nytte av utdannelsen, samt et anbefalingsbrev fra arbeidsgiver eller annen referanseperson. Søknadsskjema: se våre nettsider. Avdeling for helseledelse og helseøkonomi Postboks 1089 Blindern, 0317 Oslo Det erfaringsbaserte masterprogrammet i helseadministrasjon er et høyere studium med 30 studieplasser. Gjennom studiet skal studentene utvikle ferdigheter som er nødvendige for ledelse i helsesektoren. Det blir blant annet lagt vekt på ledelse av utviklings- og omstillingsprosesser, analyse og forståelse av endringer i befolkningens bruk av helsetjenester, helseøkonomi og vurdering av kvalitet og effektivitet i helsesektoren. http://www.uio.no/studier/program/helseadministrasjon-master/
RkJQdWJsaXNoZXIy MTQ3Mzgy