Skälet för uppgiftsglidning ska vara förbättrad vårdkvalitet och inte patientfarliga besparingar

Marie Wedin er nåværende ordförande (President) i den ­svenske legeforen- ingen. Hun er tidlig­ere mangeårig leder for Sjukhusläkarföreningen, den svenske Overlegeforen­ingen. Sammen med delegasjonen fra Of har vi sammen deltatt på mange møter i den europeiske overlegeforeningen AEMH, hvor oppgaveglidning har vært tema. Det er helt åpenbart at det er mindre hierarki og mer flat struktur i Norden og Storbritannia enn i resten av Europa. (Redaksjonen)

Det finns en läkarbrist inom flera specialiteter men generellt finns ingen brist utan snarare arbetsupp­gifter som hindrar läkare från att möta patienter och göra de medicinska bedömningar som gör vården säker och effektiv.

Revisorerna i Region Skåne har i år granskat läkarnas produktivitet och kommit fram till att det finns stora skillnader mellan kliniker och verksamheter.

Deras slutsats är att produktivitetsfrågan bör få starkare fokus och att det behövs jämförbara mål för läkarnas produktivitet.

Utmärkt, de flesta läkare är skolade och tränade i kliniskt arbete men ägnar allt mindre tid till detta. Utvecklingen går mot att läkare gör alltmer administrativt jobb framför datorn. Dokumentation, kvalitetsregistrering, insamlandet av relevant journalmaterial och ­aktuella undersökningsresultat kostar i kombination med dåliga IT-system massor av läkartid.

Sjukvårdsledningar försöker kompensera svinnet med att överlåta ­läkares arbetsuppgifter till andra ­personalkategorier. Det sker en uppgiftsglidning (eng taskshifting) av inte bara diagnostiska moment som endoskopier och röntgenundersök­ningar utan också medicinska behandlingar som aborter och förskrivning av läkemedel.

En säker och ändamålsenlig uppgiftsglidning behövs och är av godo men det är kvalitén som skall vara drivkraften.

Specialiserad diagnostisk personal kan, med väl avgränsade och definier­ade uppdrag, förbättra undersökningskvalitén, men arbetsuppgifter som infattar bedömning måste åtföljas av ett tydligt ansvar.

Fler involverade i diagnostiken och behandlingsförloppen kan innebära en säkerhetsrisk och det är viktigt att läkaren som ska väga undersökningsresultaten och ta ansvar för slutsatsen inför patienten, kan lita på undersökningen.

Uppgiftsglidning måste innebära lika bra eller bättre säkerhet och argumenten skall inte vara bespar­ingar eller läkarbrist utan patientnytta och styras av den medicinska verksam­hetens behov.

I läkarkåren finns inga motsättn­ingar mot teamarbete utan läkare vill ha ett gott samarbete med olika personalkategorier där envar bidrar med sin kompetens.

Mötet mellan patient och läkare är det centrala i sjukvården och en effekt­ivisering av sjukvården idag kräver en prioritering bland läkares arbets­uppgifter och en inventering av vad andra personalkategorier kan göra för att underlätta och stödja patient/ läkarmötet.

Uppgiftsglidning från läkare till annan personal skall innebära ­läkares avlastning från rutinarbets­uppgifter. Effektivt vore att läkarsekreterare övertog mer dokumentation och journalhantering, att undersköterskor assisterade patient/läkarmötet och att sjuksköterskor tog delegerat ansvar för läkarledda medicinska processer.

Sjukhusläkarföreningen vill driva en politik för hur sjukvården och läkarinsatserna kan effektiviseras för att läkarna ska hinna möta patienterna.